Att börja på 100% & öka!

För snart 2 veckor sedan var Ammo och jag på IPOkurs för Michael Warburg tillsammans med Elise och Kokos.
Ammo hann bara gå in i hallen och se Michael i sina figurantkläder och så visste han vad som skulle hända (rätt sjukt eg, han har inte fått köra bitarbete alls sen i somras) så han började liksom på 100% direkt. Problemet med det är att han inte stannar på 100% utan han fortsätter sedan öka driften i oändlighet typ – tills han fysiskt inte kan mer. Kul om man har styr på det, inte lika roligt om man inte har det.;)
All form av lydnad och relation mellan Ammo och mig försvann när han satt tänderna i den där bitkudden och istället var han en tasmansk djävul.
Han skulle iaf inte släppa den där kudden, det hade han bestämt sig för – den saken var säker. Han låg även högt i frustration, men de här sakerna verkar vi ha en plan för nu för att arbeta bort nästa gång. Får se om det hjälper bara!
16402999_10155014277267386_3190314624977644136_o

Kul hade vi iaf, och det verkade även Kokos & Elise ha – även om Kokos första passet såg helt förvirrad ut av hela grejen. Hallens hade i hennes ögon ett lite skumt underlag och hon hade mer sjå att undersöka det än att lägga tid på att jaga kamptrasa. Ju längre helgen gick desto mer tänd på grejen blev dock Kokos – och sista passet på söndagen blev hon supertaggad och var helt med på vad som hände. SÅ kul att se! I mars är det dags igen 🙂

(Alla bilder är fotade av Anna Rexlinger. )

16403210_10155014277307386_6154738375590006854_o16422962_10155014277107386_9135584359066236207_o16463571_10155014277042386_8049363115063816316_o

Annonser

Avslutning på kursen

Hela hösten har Ammo och jag gått på en fortsättningskurs i lydnad, vilket har varit precis det jag behövt för att komma vidare i träningen. Vi har varannan måndag setts och tränat med ett jättehärligt gäng!
Jag känner framförallt att vårt fria följ har lossnat och det börjar bli riktigt bra, nu är det mest jag som måste torrgå så jag lär mig svänga och ha rätt attityd så kommer Ammo hänga på!
Vi är även nästan klara med apporten, det är mest avlämnandet som måste ordnas. Jag börjar även känna att jag kan lita på honom att han inte kommer dra från mig bara för att han arbetar lös. Superhärlig känsla!

Vi avslutade i måndags med att ha lite ”träningstävling”, dvs vi körde vissa moment under tävlingslika förhållanden. Jag valde att kedja ihop ett helt fritt följ och avsluta med apporten, belönade dock loss apporten själv då inte hela momentet är färdigt.

Är nästan sugen på att tävla 2017, måste bara lära mig de nya reglerna..

Riksläger 2016

Förra veckan åkte Ammo & jag upp till Backamo för att hänga på Dobermannklubbens riksläger, och som hjälp för att ta mig dit fick jag skjuts av snälla Therése (som har schäferkennel) mellan Ljungskile & Backamo.

I nästan 5 hela dagar så tränade vi hund, snackade skit och åt god mat ihop hela dobermanngänget! Vi var dock ovanligt få detta året, och var väl ca 15 stycken bara – varav 8 stycken i IPO gruppen (om jag inte räknat fel). Vi var en ganska blandat grupp, några som aldrig testat skydd innan och så några som både tävlat högt med andra hundar plus att hundarna de hade med sig kört IPO 3.
Jag har träffat de flesta som var med på lägret innan, men det var även några nya ansikten så bara det var väldigt roligt.
Jag har som sagt aldrig testat på skyddet innan men har alltid tyckt det verkar roligt och det var det verkligen (och det tyckte Ammo med!)

PicMonkey Collage
Zuzi & Lisen

Jag lärde mig väldigt mycket, både av att köra Ammo & av att kolla på de andra. Vi pratade om att träna hund beroende på ras/mentalitet, hur man kampar med hunden, hur man lär in saker, korrigeringar m.m.

Vi hann även med att ha medlemsmöte och utdelningen av trofeér under dagarna, och så klart det obligatoriska dobbisrace:t. För Ammo och mig är problemet med race:t att tiden stoppar när man har hunden i halsbandet, för Ammo är snabb som en liten vessla – men vi har dålig inkallning och broms så han passerar gärna förbi mig innan han kommer tillbaka och kan fångas. Måånga sekunder som ryker där 😉

PicMonkey Collage3
Ita, Lupo & Zicko

Jag vill tacka alla för ett trevligt läger! 🙂

PicMonkey Collage2
Ita & Zuzi

Avslutar med en film på Ammo under lägret, och vill man se ännu fler bilder tycker jag man ska gå in på Madeleines blogg där det finns ett gäng fina bilder till! 🙂

Hundig vecka!

Förra veckan var det riktigt mycket hundrelaterade saker som hände, framförallt andra halvan av veckan. På både onsdagen och torsdagen åkte jag till Helsingborg för att träffa världens bästa uppfödare dvs Camilla, och även Sofia såklart, som var nere för IPOträning. Det var superroligt att få träffa dem igen, sist jag träffade Camilla var när jag hämtade Ammo tror jag – och Sofia träffade jag sist på VM i Malmö förra året. Evigheter sedan alltså.
Jag fick lite pointers för min träning med Ammo av Camilla, men den mesta av tiden satt vi mest och snackade över en bit mat & öl. Jag fick även klappa fina Ita (Cape Secure Classy Bitch) & boxern Prins (Queensie’s James Bond) som tillhör Sofia. Jag fick så klart även klappa på Ammo’s pappa Swempa (Cape Secure Artillery). På torsdagen var även Thea med, och jag hoppas hon hade lika trevligt som jag.

20160310_162649
På tåget till Helsingborg
DSC_0760red
Ammo spanar ut över hamnen i Helsingborg

Från fredag eftermiddag hade jag kurs i tävlingslydnad på Lunds Brukshundsklubb och jag tränade för ingen mindre än Anders Kjernholm. Vi började med lite teori på fredag em innan vi samlades kl 9 lördag morgon. Först visade alla sina hundar en kort stund för att vi skulle analysera dem lite hur de är i personligheten, hur de är i träningen och vår relation är. Vi var ett fantastiskt roligt gäng att träna med, och med väldigt blandade hundar, 1 jaktcocker, 1 wheaten terrier, 1 staffe, 2 dobermanns & 1 hoffe plus 2 som var med utan hund.På lördagen började jag med att få tips och råd med fria följet. Fick många tips på hur jag ska få honom att  gå rakt utan att tränga men ändå med engagemang. Insåg t.ex att när jag tycker han är lagom långt fram är det eg för långt fram och han börjar ploga lite. Jag måste även öka på mitt eget tempo, eftersom jag går för långsamt.
Pass nummer 2 började vi med krypet, eftersom jag haft problem med att han blir lite hög bak. Mjukost är melodin för plötsligt hade Ammo fin teknik, och nu ska vi bara vidareutveckla detta så att vi inte fastnar på steg två sas.

20160312_162252
Såhär slitna var vi efter dag 1.
20160312_230047
Ammo hade helst sovit ist för att kolla på Mellon hos Marcus.

På söndagen körde vi med apporten under pass nr 1, och tanken är att vi kanske ska arbeta med lite konkurrens och ha en tyngre apport för att han ska få tänka mer. Pass nummer 2 försökte vi med rutan, men då började Ammo bli så trött att det inte gick särskilt bra. Han  hade dock kämpat på bra under hela helgen, och jag fick ändå lite tips på vad jag ska göra. Om det låter som att jag hoppade runt hejvilt mellan moment så är det för att vi är på grunderna på alla moment så jag behövde hjälp att komma vidare, snarare än att vi har problem med ett visst moment.
Ammo visade iaf att han är en mkt trevlig dobermann, som är ganska obekymrad av störningar och ffa väldigt duktig för sin ålder. Ibland glömmer jag bort att han bara är 11 månader när vi tränar.

20160313_102632
Susanne & Obelix
20160313_105843
Bengt & Valle

Idag har vi bara slappat, förutom att Ammo fick springa av sig i fårhagen i 1h. Ingen träning alls för våra hjärnor – för att vi ska återhämta oss lite.

20160313_203408
Trött Ammo 
20160313_212935
Vi spenderade resten av dagen på soffan!

Passivitet, hur gör man?

Först och främst måste jag åter skärpa mig med träningen, men jag tappar liksom flytet när jag arbetar natt och lämnar iväg Ammo.  Inte för att det är något fel på mina nattvakter (snarare tvärt om, de är fantastiska) men eftersom jag måste lägga tid på att lämna & hämta Ammo så tappar jag ibland träningsmotivationen istället.

Jag vet i alla fall vad jag & Ammo måste börja träna på och det är PASSIVITET(!) men frågan är – hur gör man? Jag har liksom aldrig haft problemet med passivitet innan, Plex ljudar ju liksom aldrig och är han inte rädd för något så är han ganska bra på att chilla. Tips på hur man får den unge herrn att slappna av och inte ljuda mottages gärna.
Jag upplever honom förövrigt inte som stressad på så sätt, utan han är bara dålig på att ta det lugnt och slappna av men vilket är nog så jobbigt.

Vårt andra problem är att Ammo just nu tycks lida av lite separationångest, vilket är mitt andra projekt att ta tag i – särskilt eftersom han snart kommer vara ensam kvar. Exakt hur jag ska lösa det hela vet jag inte, men jag kommer nog på något snart. Om inte annat får jag sätta mig och ringa min uppfödare (vilket jag kanske borde göra ändå, det var ett tag sedan vi pratade).

Förutom att ha varit på kursen idag, gick jag även ut med hundarna i Sankt Lars parken i hopp om att ta några fina höstbilder. Problemet är att ingen av mina hundar är särskilt bra på att modella & jag är en ganska dålig fotograf så man får helt enkelt ta en massa bilder och hoppas att någon duger.

DSC_0461red

DSC_0464red

DSC_0467red

Första kurstillfället med Ammo!

Jag har börjat på en grundkurs i tävlingslydnad på brukshundsklubben, och som alla andra gånger är det min vän A som är en av instruktörerna. Det känns tryggt på något sätt, för då vet jag att jag alltid kan bolla saker med henne efter utan att behöva förklara hur det gick till på kursen. Dessutom är hon ju såklart en grym instruktör!

Kursen började förra veckan, med teori så det var först denna veckan Ammo fick göra entré på klubben på riktigt. Det enda jag kan säga är att han är en helt fantastisk liten hund, han var totalt fokuserad på mig struntade helt i att det stod 10 pers runt om och tittade på. Att det både var lånat godis och lånad leksak kvittade med!
För någon annan är det kanske ingen större bedrift, men efter att ha gått på ett par kurser med den mer nevrotiskt lagda Plex – så är jag inte alls beredd på att det kan vara så enkelt.

Att han dessutom började bjuda ordentligt på beteenden istället för att sitta passiv var verkligen ett plus i kanten!
Gårdagens tillfälle gick mest ut på att visa våra hundar för resten av gruppen genom att leka med dem och sedan få hundarna att bjuda på egna beteenden. Alltid intressant att se på olika hundar, och vår grupp verkar vara ett riktigt toppen gäng!
Vårt enda problem är egentligen väntandet i bilbur som inte alls passar herrn. han tycker att jag ska plocka ut honom GENAST och det berättar han gärna – med stora bokstäver. Han låg dock tyst till och från igår, så det börjar nog ordna upp sig 😀

Ammo