Hela December, Januari och februari har Elise och jag längtat och pratat om ordentligt med snö. Istället har vi tränat och promenerat i regn, blåst och lera till förbannelse. Men så igår – då började det plötsligt snöa.
Så mycket så att Elise blev insnöad till och med, så våra träningsplaner blev inställda. Lite sent med snö i mars tycker vi – men man ska väl inte klaga när man längtat?
Hundarna klagade i alla fall inte när vi lastade in oss i Elise bil och körde till Vomb för snöbus. Ammo och Kokos fick leka tillsammans som vanligt och så fick Qobra leka ensam med oss – men hon är lika glad för det! Det är bra när man är liten och kan roa sig själv 😉
Kul hade vi iaf och allihopa kommer nog vara lite sega i musklerna imorgon efter allt pulsande i snö!
First off, ursäkta bloggtorkan. Jag är tyvärr lite av en periodare och dessutom har jag mått lite dåligt under våren – så orken att blogga har varit minimal. Nu när solen har kommit fram och allt runt om kring sig har lugnat ner sig så har min träningsmotivation och energi kommit tillbaka.
Jag har till och med gått så långt att jag planerat lite tävling i höst (bara startklass lydnad dock) för att få något att träna mot OCH för att få ordning på mina egna nerver. Som hjälp har jag Elise, som är min personliga tränare och figurant nu när Kokos är mammaledig. (Letar du schäfervalp, kolla in kennel Demonens)
Tråkigt för henne att inte ha hund, men perfekt för mig som har all uppmärksamhet från världens bästa träningskompis!
Idag har vi åter varit på klubben och tränat, delvis vanlig lydnad och även lite skyddslydnad eftersom vi inte har möjlighet att vara med på IPOkurs förrens i september. Vi arbetar mest med att få Ammo att lyssna på mig fast det står någon med bitkudde i mitten, så att jag har kontroll. Sånt som vi arbetat med på kursen alltså, något annat vågar jag inte pilla med utan figurant liksom. Ja och så fjantar vi ju lite ibland – man måste faktiskt få lite kul också! Ammo var iallafall väldigt duktig och visade inga tendenser till att dra ifrån mig trots att han var lös ❤
För snart 2 veckor sedan var Ammo och jag på IPOkurs för Michael Warburg tillsammans med Elise och Kokos.
Ammo hann bara gå in i hallen och se Michael i sina figurantkläder och så visste han vad som skulle hända (rätt sjukt eg, han har inte fått köra bitarbete alls sen i somras) så han började liksom på 100% direkt. Problemet med det är att han inte stannar på 100% utan han fortsätter sedan öka driften i oändlighet typ – tills han fysiskt inte kan mer. Kul om man har styr på det, inte lika roligt om man inte har det.;)
All form av lydnad och relation mellan Ammo och mig försvann när han satt tänderna i den där bitkudden och istället var han en tasmansk djävul.
Han skulle iaf inte släppa den där kudden, det hade han bestämt sig för – den saken var säker. Han låg även högt i frustration, men de här sakerna verkar vi ha en plan för nu för att arbeta bort nästa gång. Får se om det hjälper bara!
Kul hade vi iaf, och det verkade även Kokos & Elise ha – även om Kokos första passet såg helt förvirrad ut av hela grejen. Hallens hade i hennes ögon ett lite skumt underlag och hon hade mer sjå att undersöka det än att lägga tid på att jaga kamptrasa. Ju längre helgen gick desto mer tänd på grejen blev dock Kokos – och sista passet på söndagen blev hon supertaggad och var helt med på vad som hände. SÅ kul att se! I mars är det dags igen 🙂
Igår åkte jag direkt från nattpasset för att hämta Ammo för att sedan dra vidare till klubben för att köra lite lydnad med Thea & Tina. Vi stod i snön och kämpade, och alla hundar (och förare såklart!) var väldigt duktiga! Tur vi hade te och kakor för att hålla värmen och energin på topp.
Ammo, han var inte bara duktig – han var helt fantastisk. Jag tycker alltid han är rolig att träna med men han var SÅ duktig igår. Jag kunde ha honom lös hela passet, trots att de andra stod nära med sina hundar och gav feedback (och trots den roliga snön) och det fanns inga tendenser till att dra på ärevarv – varken på apporten och hoppet.
Jag har arbetat massor på att han inte ska dra iväg från mig och det verkar ha gett resultat. Nu gäller det bara att fortsätta träna och ffa att lära mig lita på honom. Jag måste sluta vara rädd för att han ska ge sig av på egna äventyr i arbete och lita på att han stannar hos mig och inte tappar fokus. Fick verkligen inspiration av det passet och är så taggad på att träna igen!
Jag måste nog tacka Camilla lite med som skällde på mig när jag försökte ursäkta ärevarven som en ”dobbisgrej”. Hon har så klart helt rätt och det är bara att ta sig i kragen 😉
Han grep även apporten snyggt, utan tugg och kom även och lämnade den till mig utan krångel. Momentet börjar alltså bli klart! Hopp över hinder är klart för lydnadsklass 1, men vi måste fixa det för de högre klasserna. Det börjar alltså bli något av oss! Är så glad!
Älskade hund ❤
(Also, gjorde en ny fin höstbanner. Givetvis kom snön direkt efter det..)
I helgen har Ammo och jag varit hemma hos Ammos uppfödare utanför Linköping.
Eftersom jag är körkortslös så behövde jag värva någon för detta äventyr, och som tur är ville världens bästa Eileene & Kira åka med oss till Camilla.
Vi började resan redan på fredag kväll när vi åkte hem till Eileene i Tyringe för att sova över. Ammo var rätt gasad över att sova borta och vaknade med jämna mellanrum för att berätta för mig att ”Matte, det bor saker i skogen!!”. Det märks ibland att han är mer stadshund än lantishund 😉
Vi åkte sedan på lördag morgon norrut. Ammo som i vanliga fall gärna sjunger en klagosång/skäller och allmänt håller låda höll faktiskt truten största delen av resan. Han lät en stund när vi körde iväg, sen sov han mest hela tiden och klagade bara när han skulle byta sovställning.
När vi kom fram till Camilla så satt vi en lång stund och snackade skit tillsammans med några andra valpköpare (och Camilla plus Peter såklart) en lång stund, dessutom fick vi prima lunch och fika.
Efter allt snack (som är svårt att bryta sig ifrån för alla är så trevliga) så fotade vi grabbarna lite. Ammo är ju ingen modell direkt – och det finns en anledning till varför jag inte har några ståbilder på honom men skam den som ger sig!
Vi hann även träna lite med hundarna, Ammo fick gå ett kort näringsspår och sen fick jag se Camilla träna lite med Patron, och en av de andra bröderna fick med träna lite. Vi hjälpte även till med att bygga MH banan innan vi käkade middag seeent på kvällen, och då hann vi prata lite till 😉
Eileene och jag sov på ett ställe ganska nära, där vi bodde finfint! Vi fick även en bra frukost söndag morgon innan vi åkte hem till Camilla igen för att gå MH! Jag hade tur och fick se alla utom en bror som var där, då vi var tvugna att åka hem till Skåne igen. Är supernöjd med Ammos MH som visar att han är en obrydd och rätt modig liten skit, precis som jag alltid tyckt! Nedanför ser du protokoll & film:
Jag har även fått valpgosa med Ammos halvbror Terrorzone’s Zuper på 11v. Blev såå valpsjuk igen!
Over all en helt fantastik helg, och jag måste se till att hälsa på igen i sommar!
I igår slängde jag iväg en förfrågan om någon ville träna med mig på brukshundsklubben och jag fick faktiskt två svar! Så sagt och gjort så åkte vi dit för att träna.
Jag var där innan alla andra då jag varit på iväg på annat innan, och då hann jag köra lite apportering och hopp i min ensamhet. Ammo är ju inte helt pålitlig lös som det är nu – så då är det skönt att köra de grejerna när man är ensam – för skulle han dra så händer det inte så mycket mer än att han springer runt liksom.
När Thea & Maria kom så tränade vi mer på greppande av apport, fotgående & kryp. Det känns på det hela taget som att jag börjar få ihop fler och fler moment även om det är en lång bit kvar till tävling. Jag satsar på att starta nästa år eller så (om jag vågar mig ut).
Vi spenderade så klart mycket av tiden på plan med att fika och snacka skit med som sig bör när man tränar med trevliga människor! Att man sen inte orkar hålla på så länge i stöten när det är 25 grader varmt gör ju sitt till med.
Även Malte & Eski var två duktiga hundar – även om jag inte hann kolla på allt de hittade på! Jag fick iaf för första gången se Malte kampa på riktigt och jag fick även testa på att kampa med Eski inför hans BPH.
Allt som allt hade jag väldigt trevligt! (och eftersom Malte inte vill träna så mkt som vi andra så hade Thea händerna fria för att fota!)
Den 13 Maj var jag och några vänner från ett forum ute och tränade på brukshundsklubben tillsammans. Vi är en blandad skara, men vi har väldigt roligt ihop. Ammo var väldigt fin och vi gjorde det snyggaste fotgåendet hittils, nu ska jag bara lära mig att svänga med istället för att bara gå rakt fram. Jag fick Lina att filma lite fotgående & kryp i slutet, men då hade vi varit där i 2h i värmen så av den anledningen ser det periodvis lite oengagerat ut. Jag måste verkligen börja utmana mig själv och Ammo mer i träningen. Mitt största problem är att jag lätt fastnar på en punkt och trampar kvar på samma ställe.
I Tisdags åkte jag till Lina i Snogeholm för att gå en härlig tur i skogen. Det är något med Snogeholm som får Ammo att fullständigt checka ut – han blir helt okontaktbar och ska bara springa som en idiot och jag förstår inte vad det är. Nåja, inne i skogen släppte det mesta och vi hade väldigt trevligt. Jag hade så klart kameran med mig så vi kunde ta lite fina bilder!
Ammo har ju fått ett nytt hansband från VLD Sweden som vi var tvunga att modella lite 😉 Jag har även köpt en ny hurtta väst med Cape Secure loggan tryckt i guldtext, som syns lite på filmen från träningen.
Vi la även spår till hundarna, men Ammo var tyvärr lite ofokuserad – Alice var därimot superduktig!
Ammo i sitt nya halsbandNya västen, med lite reklam för min uppf!
Jag har ett tag vetat att Ammo’s ena bror Nero (Express) bor nära oss – så i förra veckan bestämde vi tid för att åka och hälsa på. Vi var hemma hos Nero, hans matte Cattis och lillhusse. De hade även en gris (jag ÄLSKAR grisar) som jag inte hann hejja på pga regnet.
Regnet var inte på vår sida alls idag, så efter att ha promenerat en kort sväng med de båda ungtupparna (där de mätte sig lite med varandra men kom på att de tyckte att den andra var en ganska kul typ) så släppte vi dem i trädgården där de busade loss. Efter att ha stått och kollat en stund på de båda galningarna gick vi in och fikade medans de fortsatte leka. Att vädret växlade mellan sol och ösregn verkade inte bekomma dem alls!
I allt vårt snack insåg vi ju iaf att de båda grabbarna har mååånga likheter 😉 Det var verkligen superroligt och jag hoppas vi snart gör om det!
Det var två leriga hundar efter 3,5h bus ska sägas med och Ammo fick ett ordentligt bad när vi kom hem.
Jag fotade lite i början, men det är inte superbra bilder pga regnet, men här kommer iaf en bildbomb:
Lina trillade av Ammos långlina (när den fortfarande var hel..) 😉
I morse åkte jag och Lina till Skrylle för att gå en härlig tur i skogen. Det var verkligen superskönt, solen sken och det blåste för en gångsskull nästan ingenting (i alla fall med skånska mått mätt).
Vi gick i lite nya områden (iaf för Lina,Alice och Ammo – själv är man ju praktiskt taget uppvuxen i Skrylle) och gick både på grusvägarna och inne i skogen. Hittade perfekta spårmarker förövrigt, synd bara att mountianbike banan går precis där med. Vi passade även på att fota hundarna lite i skogen, och lyckades få ett par riktigt fina bilder!
Alice & Ammo i Skrylleskogen.
Efter runt snurrandet i skogen, så gick vi tillbaka mot bilen men planerade först en liten fikapaus. Ammo hade fram tills detta skött sig superb, lyssnade bra även om han som vanligt var taggad framåt. När vi kom fram till ett bord så fick Ammo syn på något, och när vi satt oss ner så tog han fart efter det han fått syn på. Pang sa det bara, och så hade långlinan smällt av. Iväg for Ammo och kvar var vi andra 3.
Vis av erfarenhet efter Plexus har jag lärt mig en sak – det är inte värt att försöka springa efter, ännu mindre när det i skogen, jag är liksom varken vig eller snabb. Ropade lite och försökte spana vart han tagit vägen, för han drog för första gången utom synhåll. Gick lite åt det hållet han sprungit åt, mest för att försöka kolla om han ställt till med något – det är trots allt ett naturområde där MÅNGA motionerar och jag vill verkligen inte att han hittar på något mot någon. Det är ju en av anledningarna till att jag har haft långlina på.
Lika snabbt som han var borta så dök Ammo upp igen, kollade läget och drog iväg på äventyr igen. Här började jag muttra många fula ord för mig själv medans jag försökte lista ut VAD han drog på. Han har liksom inte varit opålitlig på det här sättet innan.. Det händer ju att han inte vill komma på inkallning men inte att han drar på det här sättet utan synlig retning..
Ammo verkade sen tröttna på att springa runt ensam, så när jag såg att han vände tillbaka mot Lina & Alice så gömde jag mig vid ett träd. Ammo funderade en kort stund på om han skulle gå till Lina och få fika men valde till slut att hitta mig istället och lät sig snällt bli infångad – som om inget hade hänt.
Vad han drog på lär jag ju aldrig få veta tyvärr men jag önskar han kunde berätta (och att jag kunde få berätta för honom vad jag tyckte om det hela).
Nåja, slutet gott – allting gott?
Förra söndagen hade vi en fantastiskt trevlig dag tillsammans med dobermannklubben hemma hos Marina & Kent på Ruckelbo. Vi började med en tipsrunda som Linda hade gjort – tyvärr vann jag inte (men det är väl som vanligt 😉 ). Några frågor fick man verkligen tänka till på, och vissa svar fick oss att skratta rätt ut!
Delar av gänget!
Vi fortsatte sedan med att träna lite fritt, jag passade på att köra lite lydnad – det är sällan man har så bra störningar som ett helt gäng dobbisar, lät Ammo testa på ”labyrinten” men den förstod han inte riktigt (den var byggd för de hundar som redan förstått konceptet dvs lite för svår för första gången) och så testade vi lite kickbike. När Ammo förstår att han FÅR dra, så är han super duktig – springer rakt fram och arbetar på. Problemet är att jag har blivit feg sedan jag & Plex kraschade och sen jag blev påkörd när jag cyklade, vilket gör att jag bromsar honom för mkt och då blir han osäker på om han gör rätt. JAG har en del att träna på alltså!
Det som gjorde mig gladast på fm var faktumet att Ammo plötsligt satt med full och fast bett i bitkudden, han har fuskat förutom och gärna tuggat om eller bara hängt i med framtänderna. Mycket nöjd matte alltså! 😉 Även de andra körde lite blandad träning med lydnad, rallylydnad, kickbike, dra kedjor etc och jag tyckte det såg snyggt ut mest hela tiden!
Duktig Ammo
Vi stoppade sedan in hundarna i bilarna för att äta lite lunch och ha medlemsmöte. Det var lite nya ansikten med på mötet vilket var superroligt, eftersom vi oftast är samma ”gamla” gäng tyvärr. Mötet i sig var väldigt bra och det tog upp några riktigt roliga saker – t.ex att lokaltidningen kommer börja skickas ut igen!
Efter möte och matpaus, så tränade vi lite till. Jag passade på att köra något som kallas ”inhängnadsträning”, vilket jag testade på med Plexus – men detta var första gången för Ammo. Han arbetade på fint och brydde sig inte om distraktioner särskilt mycket.
Vi hann även att testa på att dra lite kedjor ”Jaha, ska de med??” sa Ammo och knatade på med rasslande kedjor bakom sig. Det är skönt att inte har en ljuddrädd hund längre – vilket Ammo även visade när han inte verkade höra skotten alls när Eileene tränade budföring med skott.
Det är ansträngade att träna en hel dag 😉
Vi hade en fantastiskt trevlig dag hemma hos Marina & Kent och jag uppskattar SÅ MYCKET att vi får vara där med SDK Södra. Det är fantastiskt snällt av dem, och jag blir så avundsjuk på deras träningsmöjligheter. Det bor nog en lantis i mig.. Vi hade förövrigt fantastisk tur med vädret med, sol nästan hela dagen och man svettades nästan till och från!
Om man vill se på blandade bilder kan man klicka här:
(Tack till Thea som följde med och var fotograf) https://goo.gl/photos/3Xwg6o1S7fbhr3F86
Ett ton tysk ammunition! 