I natt började jag ändra om i blogg designen eftersom jag blev tokig på att jag inte kunde få textstorleken att bli mindre.
Efter mycket om och men bestämde jag mig för den här, men det är lite småfix kvar att ordna med. Ni får gärna komma med feedback!
Igår var Ammo och jag på barnkalas för min kompis dotter Alva som fyllde 1. Ammo är väldigt förtjust i Alva och pussar på henne så fort han får chansen, och han är ffa ovanligt försiktig med henne. Min kompis äger även amstaffen Alice som nog är Ammos bästa kompis. De kan leka i evigheter om man låter dem. Det kan dock se ganska brutalt ut, så det är tur vi är rätt härdade 😉
Idag är det fantastiskt väder ute och jag njuter av alla stunder ute. Vi hittade även en nyckelpiga på promenaden innan jobbet – då vet man att det är vår på riktigt!
Ammo fyller alltså 1 idag, vilket är helt fantastiskt! Frågan är ju bara var all tid har tagit vägen? Det känns som det var nyss jag följde Karin & Camilla på fb för uppdateringar om valpningen. Allt för att vara säker på att det skulle bli en liten svart hane till mig, och det blev det ju som tur var!
Jag kan typ inte förstå att min 30kg klump har varit så himla liten:
Vi har firat födelsedagen med att åka till brukshundsklubben tillsammans med Lina & Alice.
Ammo var först väldigt vild, men det gick över efter att han fått göra sig av med lite överskottsenergi och vissa saker gick bättre än på länge. Superkul! Soligt hade vi det med!
Jag måste även tillägga att jag är så himla imponerad över skillnaderna i Alice, som plötsligt bara tar för sig på plan och verkligen vill jobba med sin matte Lina. Verkligen häftigt att se! Är dessutom första gången jag har sett henne kampa med något tror jag.
Här kommer en liten bildbomb från dagens träning, eftersom man fyller ju bara år 1 gång om året! (Klicka på bilden om du vill se den i större format!)
Vi avslutade träningen med att försöka köra dubbel fotgående, vilket har funkat inomhus – men idag tyckte Alice att jag hade för tråkigt godis 😉 Nåja, man kan ju inte lyckas var gång!
Ammo har så klart fått lite presenter med, några av dem fick han själv välja ut inne på Satchmos!
Idag har jag varit på brukshundsklubben med Eileene & Kira och Jonna & Frigga för att träna lite, fast kanske mest för att hänga lite med ett supertrevligt gäng och få snacka lite skit 😉
Frigga kollar in vad Eileene har med sig.
Vi körde budföring med alla tre hundarna, Kira kan hela momentet, Frigga har gjort det någon gång innan och Ammo fick testa för första gången.
Alla hundar var väldigt duktiga måste jag säga, även om det tog några rundor för Ammo innan poletten trillade ner att man kan springa FRÅN matte med! Att man skulle stanna och gå in i fotposition tog också någon vända innan han kom på det. Tur han är lättmutad med godis iaf!
Jag passade även på att köra lite kryp och hopp över hinder. En dag ska det nog bli folk av oss med 😉 De andra tränade lite framförgående med, ett moment som jag än så länge inte kommit mig för att ta tag i. Vi har ju som tur är gott om tid på oss!
Söta Frigga!
Jag kan fö. inte sluta skratta åt ena bilden på Ammo, han ser ut som en gigantisk tax när han ska springa ifrån E!
Förra veckan var det riktigt mycket hundrelaterade saker som hände, framförallt andra halvan av veckan. På både onsdagen och torsdagen åkte jag till Helsingborg för att träffa världens bästa uppfödare dvs Camilla, och även Sofia såklart, som var nere för IPOträning. Det var superroligt att få träffa dem igen, sist jag träffade Camilla var när jag hämtade Ammo tror jag – och Sofia träffade jag sist på VM i Malmö förra året. Evigheter sedan alltså.
Jag fick lite pointers för min träning med Ammo av Camilla, men den mesta av tiden satt vi mest och snackade över en bit mat & öl. Jag fick även klappa fina Ita (Cape Secure Classy Bitch) & boxern Prins (Queensie’s James Bond) som tillhör Sofia. Jag fick så klart även klappa på Ammo’s pappa Swempa (Cape Secure Artillery). På torsdagen var även Thea med, och jag hoppas hon hade lika trevligt som jag.
På tåget till HelsingborgAmmo spanar ut över hamnen i Helsingborg
Från fredag eftermiddag hade jag kurs i tävlingslydnad på Lunds Brukshundsklubb och jag tränade för ingen mindre än Anders Kjernholm. Vi började med lite teori på fredag em innan vi samlades kl 9 lördag morgon. Först visade alla sina hundar en kort stund för att vi skulle analysera dem lite hur de är i personligheten, hur de är i träningen och vår relation är. Vi var ett fantastiskt roligt gäng att träna med, och med väldigt blandade hundar, 1 jaktcocker, 1 wheaten terrier, 1 staffe, 2 dobermanns & 1 hoffe plus 2 som var med utan hund.På lördagen började jag med att få tips och råd med fria följet. Fick många tips på hur jag ska få honom att gå rakt utan att tränga men ändå med engagemang. Insåg t.ex att när jag tycker han är lagom långt fram är det eg för långt fram och han börjar ploga lite. Jag måste även öka på mitt eget tempo, eftersom jag går för långsamt.
Pass nummer 2 började vi med krypet, eftersom jag haft problem med att han blir lite hög bak. Mjukost är melodin för plötsligt hade Ammo fin teknik, och nu ska vi bara vidareutveckla detta så att vi inte fastnar på steg två sas.
Såhär slitna var vi efter dag 1.Ammo hade helst sovit ist för att kolla på Mellon hos Marcus.
På söndagen körde vi med apporten under pass nr 1, och tanken är att vi kanske ska arbeta med lite konkurrens och ha en tyngre apport för att han ska få tänka mer. Pass nummer 2 försökte vi med rutan, men då började Ammo bli så trött att det inte gick särskilt bra. Han hade dock kämpat på bra under hela helgen, och jag fick ändå lite tips på vad jag ska göra. Om det låter som att jag hoppade runt hejvilt mellan moment så är det för att vi är på grunderna på alla moment så jag behövde hjälp att komma vidare, snarare än att vi har problem med ett visst moment.
Ammo visade iaf att han är en mkt trevlig dobermann, som är ganska obekymrad av störningar och ffa väldigt duktig för sin ålder. Ibland glömmer jag bort att han bara är 11 månader när vi tränar.
Susanne & ObelixBengt & Valle
Idag har vi bara slappat, förutom att Ammo fick springa av sig i fårhagen i 1h. Ingen träning alls för våra hjärnor – för att vi ska återhämta oss lite.
Trött Ammo Vi spenderade resten av dagen på soffan!
och då menar jag inte Eileene & Kira så klart utan mig själv och Ammo. Vi åkte alltså till Hovdala idag, eller ja. Vi tog tåget till Sösdala där vi blev upplockade av supersnälla Eileene. Vi åkte sedan ut till Hovdala för att köra sök, givetvis med dobermann kören i bagaget – Ammo är huvudsångare. Här i Skåne har det kommit massor med snöblandat regn, så det är vitt på marken i skogen och sjukt blött. Kanske inte optimalt att köra sök i, iaf inte för figgen.
Jag har aldrig någonsinn kört sök innan, och det har inte heller Ammo men det är något jag alltid velat testa på. Först fick herrn leta upp mig, vilket han gjorde ganska enkelt även om han ibland glömmer att koppla på näsan. ”KUL MAN FÅR JU SPRINGA I SKOGEN!” sa Ammo och skuttade runt. Efter att ha fått hitta mig ett par gånger, så fick han leta efter Eileene. Han förstod direkt att han nu skulle leta efter henne, och det var han kanska fokuserad på – men så fort han hittat henne så vände han tillbaka till mig för att berätta. Inte helt önskvärt alltså.. Jag fick koppla honom och gå tillbaka med honom till Eileene för att visa att det var där belöningen kom. Sista gången, snurrade han lite först när han letade – kollade de gamla ställena först innan han fokuserade ordentligt och hittade henne, glad att se att han INTE återvände till mig innan han hittat henne. Han valde efter att ha sprungit halvvägs tillbaka till mig efter att ha hittat henne att vända och stannade då för att käka godis och bli klappad.
Här har vi något att träna på som verkligen var kul!
Jag fick sedan hjälpa till att skicka lille Pinnen, som var supersöt med sina korta ben i snön (studsade som en boll upp och ner) och väldigt duktig. Sist men inte minst fick jag vara sökfigge åt Kira, första skicket hittade hon mig enkelt men på andra var hon ute och snurrade och Eileene fick kalla in henne och skicka henne igen innan hon hittade mig under mig under min gran/buske.
Efter träning, så åkte vi till biblioteksruinen för att fika ( i bilen så klart) och för att försöka ta lite fina bilder. Verkligen inte så lätt som det låter – men vi hade roligt iaf, även om det var med livet som insats 😉
Jag & Ammo har skött oss på sista tiden med allt utom att blogga ;). Jag har varit duktig med träningen, vilket märks direkt på Ammo som blir mycket mer harmonisk när vi gör saker regelbundet.
Jag har både varit duktig och tränat ensam på korpvallen (eller som jag kallar det Ammos BK ). Det går inte alltid superbra men vi kommer nog små steg framåt hela tiden.
Jag tänkte även att jag skulle bli bättre på att filma när jag tränar, vilket jag övade på i förra veckan. Så här såg det ut då:
I söndags var jag på brukshundsklubben med 2 stycken från kursen jag gick under hösten. Det är alltid lika kul att få träna med staffebröderna Kane & Tage! De är superduktiga och deras mattar är så himla trevliga! Jag hoppas de vill göra om det (trots en pinsam grej, som jag inte tänker nämna här..) Träningsgänget i söndags:
Jag var även på brukshundsklubben igår, men då med Eileene & Kira istället. Jag fick endel tips och trix från Eileene, vilket jag verkligen behövde & det känns som jag fick lite vertyg för att fortsätta träna. Fick fint fokus i fotgåendet en sväng och både jag & Eileene fick svettas 😉
Jag hjälpte även till att vara mottagare i budföringen till Kira. Så imponerad av Kira som bara hoppade ur bilen och sedan gick till planen för att köra budföringen. De tränade även på apporten & framförgåendet och de ser onekligen snart tävlingsklara ut!
Snodde två bilder av Eileene med:
Idag har Ammo & jag träffat världens sötaste halvsyster Maggie & hennes matte Teres. De lekte i två timmar och verkade ha väldigt roligt, även om Maggie tycker att Ammo är en oförskämd snorunge ibland. Även jag hade väldigt trevligt, och som bonus kom Thea för att få klappa mer dobermann 🙂
Idag lockade jag med mig Thea & Malte ut på backarna för att gå på promenad i lite nya miljöer och för att låta Ammo springa lite i backar, eftersom det är så platt här nere. Ammo skötte sig ovanligt bra både på promenad och på bussen till och från parken.
Vi hade trevligt i alla fall och borde nog göra om det igen.
Försökte även ta några uppställningsbilder men jag kan ju konstatera att det är tur att jag inte är intresserad av utställning, för jag är verkligen värdelös på att ställa hund. Nåja, man kan inte vara bra på allt 😉 Vi passade även på att träna lite lydnad, vilket gick sådär men det var väldigt roligt. Ammo är alltid en fröjd att träna med hur det än går 🙂
Idag var vi på Revingehed igen, för att visa en annan Lina Revingehed. Vi skulle egentligen ha setts i lördags men då väderleksrapporten sa pissregn hela förmiddagen valde vi att ändra oss och flytta fram det en dag. Tur var väl det, för det regnade verkligen när de sa det skulle göra det och idag sken solen till & från.
Lina nr 2, har en schnauzer vid namn Tage. Tage är lika gammal som Ammo i princip, men där någonstans är det nog slut på likheterna. Tage är en mer försiktig liten herre, som verkar tänka efter före och inte kastar sig in i saker helt huvudlöst. Lugn och hanterbar helt enkelt, allt som Ammo i perioder inte är alltså 😉
Vi hade en trevlig promenad, men stackars Tage blev helkroppstacklad ett par gången av Ammo – så han tyckte inte alls Ammo var en rolig typ. Fullt förståeligt faktiskt, Ammo han förstod inte alls att Tage inte alls ville leka på det sättet och försökte då och då bjuda upp på samma typ av lek.
Jag är dock lite nöjd med att Ammo faktiskt lyssnade på tillsägelser och för det mesta lät Tage vara. Ibland kunde han inte låta bli dock..
Nåja, både jag och Lina tror att de kan bli vänner bara Tage förstår att Ammo inte menar något illa med hur han leker, och att Ammo lär sig att hejda sig lite.
Lina och Alice då? Ja, det var lika trevligt som vanligt och Alice lekte lite med båda pojkarna!
När vi var klara på heden så åkte Lina (nr 1) och jag till Biltema och shoppade lite. För min del blev det en fejkbiabädd, en leksak och en fäll till Linas bil som Ammo kan få ligga på när vi åker med henne.
Än så länge är inte Ammo särskilt imponerad över sin nya bädd men det kommer kanske..
Ammo har helt plötsligt, från en vecka till en annan, eskalerat i sin seperationsångest vilket gör att jag just nu har lite problem med att jobba. Han fungerar prima hemma hos J, men hos andra är han tydligen otröstligt.
Det är ganska stressande, eftersom jag inte direkt har råd att ta ledigt på obestämd framtid för att reda ut det och om jag bara får jobba ikapp mig lite så att jag kan ta det förbannade körkortet så borde allt lösa sig iom att jag kan hitta riktigt nattdagis då. Det blir nog en ond cirkel för Ammo, för han blir ledsen och låter -> folk försöker trösta honom alt få tyst på honom -> Han får uppmärksamhet och lite bekräftelse på att det är rätt hemskt att inte vara med matte = Han sjunger sin klagosång ännu högre och stressar upp sig ännu mer och så spinner det på så.
Nåja, jag har börjat utforma en plan nu. 1. Aktivera honom ordentligt 4-5dagar i veckan så han verkligen få jobba med hjärnan. 2. Mer regler och ramar 3. Bli tuffare hemma med att man minsann inte får trampa efter matte överallt, utan ibland får man vara i rummet brevid.
Jag tror det kommer lösa sig, men det känns lite tufft just nu.
Mutade Ammo med kalkonvinge igår för att få lite lugn & ro 😉
Nåja, inte bara tråkiga saker händer här! I fm åkte jag med Lina & Alice till Revingehed för att gå en skön promenad i all snö och sedan la jag även ett spår. Det var inte långt, och fick inte ligga så länge iom att vi frös MEN vi gjorde det i alla fall. Ammo spårade finfint, särskilt med tanke på hur få gånger vi gjort det och han valde frivilligt bort kaninspåren. Nöjd matte alltså!
Promenaden var med väldigt mysig, Ammo fick igång Alice på bus, och de sprang stora rundor på heden. Skönt att verkligen kunna sträcka ut tror jag!
Vi trodde vi gick vilse med typ, men det var mest vi som var virriga. 😉
Nu ska jag vila min trötta rygg tror jag, och sedan ska jag köra lite lydnad med Ammo för att verkligen låta honom jobba idag. Jag hade egentligen tänkt åka och hjälpa en bekant leta efter sin tik som är på rymmen, men om jag ska kunna arbeta imorgon får jag stå över – jag har trots allt varit sjukskriven 2 dagar.
Ammo och jag njuter av all snö som kommit, och som dessutom legat kvar ett bra tag nu. Vi försöker vara där det är som mest snö, och vi hoppar och skuttar & kastar boll för att vad vi är värda, för här nere vet man aldrig hur länge den ligger kvar.
Igår var vi ute på promenad i 3 timmar, jag var rätt mör i benen efteråt men Ammo var lika pigg som vanligt. Hur han orkar förstår jag inte men det bådar ju gott för den dagen han faktiskt måste arbeta länge.
Det är långlinedags nu dock, för Ammo förträngde helt inkallningen igår och skulle minsann inte komma till mig alls. Fick till slut lura in honom med en boll för att få tag på honom, ironiskt nog hade jag kallat in honom på ett gäng kaniner en liten stund innan – utan några problem. Jag var dock oerhört tacksam när det 2 sekunder efter att jag lurat in honom plötsligt kom en joggare – som slapp få en vild dobermann efter sig. ”Fin hund” sa hon, och det tog mig en helt minut innan jag kopplade att det var någon jag faktiskt kände, och då hade hon försvunnit lång väg & Ammo tyckte att jag var en trist matte igen. Ibland är varken jag eller Ammo särskilt snabbtänkta tydligen.
Jag ska snart ta tag i både mig och Ammo, så ska vi köra lite inomhus träning eftersom det är kallt att så på appelplan, innan jag ska lämna av honom hos nattvakt och jag ska gå till jobbet. Fullt ös som vanligt helt enkelt 😉
Vi passade även på att träna lite lydnad, vilket gick sådär men det var väldigt roligt. Ammo är alltid en fröjd att träna med hur det än går 🙂
Ett ton tysk ammunition! 